söndag 6 februari 2011

Battlefield: the night witches


Jag tror och hoppas att jag inte är ensam med att tycka att rangordningen för vad som är sexigast i hela jävla världen ser ungefär ut såhär:

1. Kvinnliga stridspiloter i fyrtiotalsmundering

2. Natalie Portman i V för Vendetta

3. typ resten av sakerna som är heta i världen.


Därför blev min glädje stor när jag snubblade över Battlefields: the nightwitches i den helt fantastiska lilla seriebutiken jag snubblade in i på Oranienstrasse i Berlin. Plotten i den helt magnifikt tecknade och utomjordiskt vackert färglagda (det låter nördigt att snacka om det, men läser du den kommer du GARANTERAT att fatta vad jag menar)kretsar kring ett ryskt kvinnligt flygande kompani under andra världskriget, de sk. Nacht Hexen (natthäxorna/night witches/). Har du förutfattade meningar om stridsskildringar som platta, ytliga porträtt av machoideal och allmänt splatter så kasta dem åt sidan för att joina Anna Kharkova och Zoya Zelenko i ryska flygvapnet. Nu ska vi inte missta oss och tro att, för att det krestar kring kvinnor, glöms stridskildringen bort. Nej, de nattliga räderna finns där, grova krigsbrott och (SPOILERVARNING) en arm tuggas vid ett tillfälle av, men också så mycket mer.
Boken är inte tjock, men fullsmockad, ända tills man slutar sista sidan. Jag är sådär kär i Anna och Zoya som man bara blir när man sett en riktigt bra film eller läst en riktigt bra bok. Jag skulle kunna fortsätta raljera och det briljanta i russ brauns illustration, det helt magiska tony avina lyckats med sin färgsättning och hur jag nästan ryser längs hela ryggraden varje gång jag öppnar en sida i den. Men egentligen vill jag ju bara få fram att den här helt sjukt bra, och vill du plocka upp en bra, fristående bok av god kvalitet så är den verkligen att rekommendera.

Själv kan jag inte riktigt hålla mig för att få anfalla de två resterande böckerna. De är fristående berättelser och ritade av två andra tecknare men även om de inte träffar fullt så mitt i prick så ligger ribban efter första boken jäkligt högt. Är det snäppet sämre är det fortfarande mer än väl värt.




Nu hoppas jag att bilden inifrån inte är alltförmycket av en spoiler. Och den kanske inte alls har så bra färgåtergivning som jag kanske önskat, men jag ville ge en av mina favoritupplag som exempel på där manus, teckning och färläggning samspelar med ett resultat som ger mig nästan en religiös upplevelse.

så, har du läst den här serien?
har du läst något annat av Garth Ennis, (eller som Russ Braun och Tony Avina medverkat i)?
Tycker du att jag sagt vad som behövts?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar